annaisa

om det, mot förmodan, är någon som undrar var jag håller hus så är jag förstås ute i solen! det finns inga andra alternativ när det är så här varmt och härligt. men jag brukar försöka vara inne ett par timmar kring lunch för att inte vara i den allra starkaste solen.

igår hade jag en körlektion och det var som vanligt riktigt kul! snart kommer jag att tycka att det känns helt ok att åka runt i trafiken. än så länge tycker jag att det är lite nervöst med mycket korsningar och bilar eftersom jag har fullt sjå med att tänka på gas, broms, koppling och växlar - ja, allt det där man gör per automatik när man kör bil.
(jag lyckades roa min körlärare också när jag råkade hamna lite mycket på en gräsmatta alldeles i början av lektionen... skämmigt...)

jag låg i godan ro och solade på en filt på gräsmattan när jag kände nåt kallt mot min ena höft.
en daggmask! en rejäl rackare på sisådär 15-20 cm hade ringlat upp på filten och ville ligga sked. fy fan. usch.

herre min dag så skoj det var på körlektionen idag!
varför har jag inte tagit mc-kort tidigare? okejdå, det är ekonomin som har fått avgöra tidpunkten. men det är banne mig inte en dag för tidigt! jag kan absolut inte påstå att jag är duktig men jag har sååå roligt. tänk vad det är kul att lära sig nya saker. och gärna sånt som är en utmaning... för inte är det helt lätt att köra hoj inte. särskilt inte om man inte har kört moppe innan.

i övrigt har jag skrivit på hyreskontraktet för min nya lya idag. så i slutet v sommaren blir det flytt! jag är nöjd men jag hade kunnat bo kvar här utan att bryta ihop också. jag tror att det kommer att bli jättebra när jag väl har kommit iordning och vant mig vid att ha mer utrymme. sen kommer det nog att ta ett tag innan jag vänjer mig vid att sova i vanlig säng. nu har jag ju sovloft, vilket innebär att jag sover typ 1 meter under taket. jag gillar att sova lite trångt och ombonat så det kommer att kännas konstigt med en massa luft ovanför mig!

imorgon är det jobb som gäller. om vädret håller i sig så antar jag att det blir bad för hela slanten! inte mig emot! ;-) 

usch vad jag blir less på mig själv. jag är den mest tråkiga och patetiska person jag känner. som är så ynklig och inte gör nåt åt saker och ting. jag kan komma med alla världens ursäkter och bortförklaringar men i slutändan är det ju faktist bara upp till mig själv att åstadkomma nån förändring. såna här dagar undrar jag om jag på riktigt är sjuk i huvet??? det känns faktiskt så. att veta vad som behövs för att må bättre men ändå inte kunna förmå sig att göra det. är det skäl nog för att deportera sig själv till långtbortistan och låtsas att man vill det?



fast jag egentligen bara ville ha lite sällskap.



jag tackar gud och almanackan för att det dröjer länge till nästa storhelg! är det all helgona som är på tur?

jahapp. det blir nog så att jag flyttar in i 2:an i september. jag hade det på nått vis på känn att jag skulle få den lägenheten...
samtidigt som det känns kul att få lite mer space och att inreda med egna saker (hyr ju möblerat i nuvarande bostaden) så är jag inte så entusiastisk som man kanske borde vara vid tanken på en stor och (blivande) fin lägenhet. nåväl, det blir säker bra. jag ser iaf fram emot att ligga i badkaret hela hösten! och kanske blir det roligare med mahållningen när jag har ett större kök?

fö verkar denna midsommarafton enbart bestå av regn. och jag har slut på all mat här hemma. vissa dagar vore det flott med en bil...

släpp gasen, fotbroms, handbroms, koppling, växla ner, släpp koppling och möt med gas. såna saker går jag och funderar på. samtidigt som jag har hamnat i jordens beslutsångest angående en ny lägenhet. igår var jag och kollade på en tvåa i grannkvarteret. den var helt ok (med balkong och badkar) om man bortser från tapeterna förstås! men det ser jag inte som nåt större problem. mitt problem är nog att jag inte riktigt vågar banka ner mina bopålar så hårt... men samtidigt längtar jag efter ett ställe jag kan kalla hem och ärligt känna att det är MITT HEM. 

dessutom måste jag bestämma mig IDAG. så jag ska återgå till att slita mitt hår! 

 

den som har hängt med ett tag kommer kanske ihåg fjärilsmannen? han som jag knappt kunde släppa taget om men som visade sig vara typ upptagen. (vill man läsa mer om fjärilsmannen så klickar man in sig på kategorin löööv och scrollar till botten. han är nämligen anledningen till att den kategorin skapades...)

detta hände sig alltså innan jag flyttade från stan i norr till stan i dalarna. och jag trodde nääästan att mitt hjärta skulle gå sönder. men under året som gått har jag förlikat mig med tanken att jag aldrig mer skulle se personen i fråga. för att börja från början så träffades vi ute och jag var nästan på väg hem, han likaså. vi såg på varann när vi möttes och båda vände sig om och stirrade. sen kom han och hans vän fram till där jag och min vän stod. våra kompisar började prata med varandra och jag och fjärilsmannen bara stod och dumstirrade på varandra och han var den mest fantastiska varelse jag sett på många år. hursomhelst så försvann våra kompisar iväg och han och jag stod bara kvar och höll varann i handen. sen kom ett mellanspel när vi hängde med en av skellefteå aik's utländska spelare hem och käkade glass och surrade om allt möjligt. jag och fjärilsmannen sov (eller han sov och jag tittade på honom) på en soffa hos hans kompis. och sen hände det som är redovisat i bloggen.

i fredags var alltså jag och söta E ute på krogen. efter förfesten gick E in på krogen en stund före mig för jag behövde lite luft... men iaf så gick jag in efter en runda i stadsparken och vad får jag se? det ALLRA första jag ser är fjärilsmannen.  jag lämnade in min jacka och sen ställde jag mig framför honom. det första han sa var "du har så bruna ögon" sen sa han "jag trodde aldrig att jag skulle träffa dig igen". å sen släppte vi inte varann förrän klockan var typ halv fyra på morgonen. jag vill poängtera att det inte handlar om nån slags grovhångel på fyllan. under kvällen kom det fram folk som frågade om jag var flickvännen och fjärilsmannen bara skakade på huvudet och sa nej men han släppte mig aldrig.

flera gånger om frågade jag ifall han verkligen visste vad han höll på med. jag har absolut inget att förlora för jag är varken ihop med nån eller bor i den här stan. och han gjorde väldigt klart för mig att han var medveten om att han riskerade allt.

den känslan som han ger mig är så ovanlig att jag inte fattar vad som händer när vi är nära varann. jag kan fortfarande se hur hans händer ser ut, jag känner hans lukt (ni vet där på halsen där dom luktar som godast) och hans andetag mot min panna. men samtidigt vet jag ju att det aldrig kommer att bli nåt mer av det.

jag lider med honom och jag lider än mer med hans flickvän. jag kan stå för mina känslor och handlingar men jag vägrar ansvara för vad fjärilsmannen gör. jag skulle inte kunna leva med det faktumet att jag är tillsammans med en människa men samtidigt önskar att jag hade träffat nån annan istället. och att denna nån annan dessutom existerar och är tillgänglig... brist på respekt i say.

nu ska jag fundera lite på det här ett tag. men kan tänkas återkommer jag i ämnet senare...

jag har inte dött för att mitt flygplan kom bort. jag har bara haft fullt upp med trevligheter! :)

tisdag tillbringade jag med att sova ut och sen cykla omkring och kolla in stan så den såg ut som den brukar. en snabb sväng in på stan för några ärenden och sen bjöd jag mor på lunch på mysiga värdshuset på nordanå. efter att vi handlat lite mat åkte vi hem till syster och jag fick inspektera deras hus.

onsdag var heldagsutflykt till piteå med syrran. vi lånade mammas nya pigga bil och hade en trevlig dag med sol och shopping.

idag har jag lunchat med fd sambon och vi har planerat för utgång på lokal imorgon. tjoho!
men det bästa idag var nog att jag äntligen fick komma till massören som alltid lyckas fixa till mina låsningar i rygg och bröstkorg. nu kan jag ta djupa andetag igen och det är obeskrivligt skönt.

vaknade dessutom i natt av ett glatt sms från en kollega. dom undersöker hur många som är intresserade av att åka på en kryssning till helsingfors i sommar. skepp o'hoj! klart att jag vill med.

den här dan kan inte gå nog fort! tio i fyra går tåget till arlanda och senare ikväll flyger jag till min gamla hemstad där mamma väntar på flygplatsen! wihooo!

utifrån hur veckan har varit på jobbet (mycket bråk och stök av olika slag) hade jag rejäl ågren för att jobba helg. ofta hinner det hända en hel del jävelskap på en hel helg och man får sällan sova så mycket som man skulle behöva. egentligen så räcker det med vetskapen att man ska jobba två dygn i rad för att bli trött!
men vi har faktiskt haft en helt fantastisk helg! alla barnen har gjort det dom ska och allt har varit toppen! och vi har ätit sjukt god mat och bara haft det bra. det behövde både vi vuxna och ungarna.

det ska ändå bli skönt att vara ledig i 1 ½ vecka och bli ompysslad av den ömma modern och titta på systerysters nya hus och äta glass med exxet och snacka skit med bästa E och förhopningsvis gå ut och vara snygg på fredag!

jag brukar säga till andras barn om jag tycker att dom beter sig alltför illa. det kan bero på att jag har jobbat med andras barn av och till i 10 år. jag tycker inte att det är nåt fel med att göra så och jag tycker att alla vuxna måste kunna säga till alla barn om det behövs.

hursomhelst så händer detta ofta i provrumsmiljö. jag blir freakin' vansinnig när jag inte får prova kläder ifred utan får små besökare i min provhytt! det syns direkt om barnet bara har gått fel och då säger jag att dom kan prova att ropa på sin mamma för att höra var hon är. men oftast är det ungar som bara leker och smyger runt under kanten på dörrarna osv. då förklarar jag för barnen att dom inte får titta in i provrummet för jag vill vara ifred där. oftast ser dessa stackare halvt vettskrämda ut och börjar ropa på mamma. jag antar att dom betraktar mig som en surtant! =)

det är inte barnen jag blir arg på utan deras föräldrar. men jag förstår att dom måste få ha barnen med sig på stan och jag tycker att barnen ska få vara med. så därför undrar jag om man inte skulle kunna införa nån slags barnfri provrumsavdelning?

åtminstone på den butik där detta händer 95% av alla gånger, nämligen på lindex. där jag dessutom oftast står halvnaken eftersom det i regel är underkläder jag handlar där.

egentligen så trivs jag i min andrahandsetta. men jag skulle bra gärna vilja ha en balkong/uteplats istället för fransk balkong, aka spyräcke. det är så trist att måsta åka hiss 7 våningar bara för att dricka en kopp kaffe i solen...

jag vill helst bo kvar i samma del av stan då allt är nära och jag trivs här. det finns några hus som jag har spanat in lite extra och går och bevakar ifall det ska bli ledigt nån gång. för ett par veckor sen var en tvåa ledig i rätt kvarter. men det var i ett hus som ligger precis mittemot ett av behandlingshemmen jag jobbar på. nog för att jag bor rätt nära nu med men jag vill inte se det precis utanför fönstret!

jakten går vidare och nu har jag anmält intresse på en lägenhet på en tvärgata till min nuvarande hemvist.

jag gillar att det hänger ett skinnställ i min hall. och att det är mitt. och att jag använder det. och att det är jag som kör när det används.

idag körde jag på riktiga vägar där det kan komma andra trafikanter. lite läskigt men mest roligt.