annaisa

lite drygt 8 km på 40 minuter. blankt. och det är väl ca 20 grader ute och rätt blåsigt. jag är nöjd och glad över att det gick så pass fort! det hade jag nog inte förväntat mig.

dessutom hade jag kramp i magen kilometer 2-4 eftersom jag inte väntade nog länge efter lunchen. tänk hur fint det ska kännas utan kramp? :-)

vad har jag gjort?

jag lovade precis att jag skulle vara med i vasastafetten. jag som avskyr tävlingar, särskilt när man tävlar i lag. jag blir så galet nervös så fort det ska presteras... och speciellt när andra människor kommer att bli besvikna när jag inte är så duktig som dom.

oh well. nu har jag iaf en mycket bra anledning till att träna hårt som sjutton. fram till den nionde augusti åtminstone. hehe.

exakt hur dum i huvet är man när man bestämmer sig för att gå på ett body combat pass inomhus när det är hundra grader (ungefär) och gassande sol utomhus?

men det är helt i linje med min självbestraffning för att jag tillåter en hel dag att vara kass utan att ens försöka göra något åt det.

så härligt det är att avsluta en vecka och börja en annan med två härliga träningstimmar! först dansa loss och sedan pumpa muskler.

           

några kännetecken från min gymstass idag: flashiga gratisstrumpor som team sportia sponsrat mig med, 80-taligt fräck knut på bautastor t-shirt och ursköna dojjor som definitivt har gjort sitt vid det här laget.

förresten.
igår när jag skulle träna hade jag siktat in mig på ett step up-pass men det var inställt. först blev jag skitsned och stampade uppför trappan och skulle gå hem men jag tvärvände för jag tänkte ungefär såhär: fy fan för att min träningslust och mitt goda humör ska få förstöras av att andra inte kan hålla vad dom utlovar. nehedutack, jag ska minsann visa dom, jag ska träna ändå och jag ska göra det med ett leende på läpparna. töntigt eller hur? men så funkar min lilla hjärna. jag menar, det är ju faktiskt bara för min egen skull jag är på gymmet och personalen/instruktörerna bryr sig knappast om ifall jag tränar eller inte. anyhow så gjorde jag en halvtimme (ca 1 mil) på crosstrainern samt gick igenom det gymprogram som medlemstränaren lagt upp till moi (ok, jag skippade några övningar och lade till några andra) och det kändes faktiskt riktigt bra. men jag kan inte komma ifrån att jag är helt vilse bland gymmaskinerna och måste stå och klia mig ihuvudet ibland innan jag hittar alla spakar och rattar och andra reglage.

pust och stön. mina ben känns som överkokta storköksspaghetti efter att först ha cyklat en dryg mil, till och från jobbet (med extra kroken förbi coop), och sen ett core-pass och ett 60 minuters cykelpass. kanske inte låter så farligt men med gårdagens body pump och body balance i benen så lovar jag att det känns! men det känns bra. jag känner mig stark.

innan jag flyttade hade jag fått in så himla bra träningsrutiner och det kändes verkligen som att jag låg på en formtopp, strak, snabb och snygg. efter flytten blev det först ingen träning alls och nu kan jag ju bara träna dom dagar jag inte jobbar. då är det skönt med såna här lättveckor när jag bara har ett dygnspass inlagt i schemat. jag kan alltså träna som en tok för att sen inte träna lika mycket andra veckor. kanske inte det ultimata men det får gå.

nu ska jag se om jag kan krypa över till soffan och kolla lite på men in trees.

far man ut och springer med kramp i magen så går inte krampen över. den blir snarare värre. så är det med det.

mitt  möte med medlemstränaren på det nya gymmet gick bra. han var vänlig och började lägga upp ett styrkeprogram som skall komplettera bodypump-klasserna. även om det är samma muskler som tränas så är det med andra övningar. sen tyckte han att fria vikter borde vara bra för mig som behöver funktionella muskler som kan samarbeta och användas i närstrider och liknande ;-). jag kunde ju inte annat än hålla med.

efter att ha resonerat en stund gick vi ut i självaste gymmet och gick igenom övningarna.
majj lård vad jag känner mig löjlig när jag står/sitter i skumma maskiner som ser ut som medeltida avrättningsmaskiner! tacka vet jag att fjanta runt till musik framför en spegel. då känner jag mig inte ett dugg fånig. är jag märklig eller finns det fler därute som är lagda åt det hållet?

om en timme ska jag dit och skuggboxas på bodycombat. 

mer än en vecka har gått och jag har inte hunnit/orkat träna ännu. jag har promenerat en del och jag har hunnit med en joggingrunda. årets första förresten! det kändes helt ok. idag har jag skrivit in mig på en träningsanläggning och jag har ett möte med medlemsrådgivaren på torsdag. då ska vi gå igenom mina träningsmål, övningar, upplägg mm. det ska bli intressant för jag har aldrig gjort något sådant förr. tror faktiskt att jag ska försöka komma över min motvilja till gymträning. jag har en känsla av att jag kommer att behöva alla muskler jag kan få. skulle jag behöva brottas med en förbannad 15-åring känns det inte som att jag är den som skulle vinna... så mer muskler ska det bli! och kondition. och smidighet.



en sak som jag inte gillar med jobbet är måltiderna. det är iofs kalasbra med pedagogiska måltider eftersom man slipper mecka med matlådor. men, och detta är ett stort men, jag kan inte äta så kolhydratfattigt som jag skulle vilja då jag ska föregå med gott exempel och "äta av alla sorter". sen serveras det väldigt lite grönsaker annat än gurka och morötter. förhoppningsvis kan jag påverka detta med tiden...

nu ska jag sätta mig och äta lite keso med päron medan jag inväntar mitt flyttlass!

idag har jag tränat PSI, power strike impact. en skojig träningsform enligt mig men jag blev påmind om varför jag inte brukar gå på box och andra såna pass där man ska para ihop sig med nån... eftersom jag alltid tränar själv så hamnar jag antingen med nån späd liten 15-åring eller nån jättebamsing till karl. hur det går kan ni säkert lista ut själva... hursomhelst så skulle jag slå mot en stor och... hmmm... tjock... man idag. han började med att säga att han skulle ta det lugnt så jag inte skulle få ont i handlederna. jojo, jag undrar vem som har ont i hela kroppen jag? är det typiskt manligt att gå ut stenhårt fast man vet att passet räcker i 60 minuter?

när jag passerade honom på vgen ut från gymmet så sa han iaf: "du ser ju helt oberörd ut!" och, ja, jag kände mig faktiskt inte det minsta trött eller slutkörd! trevligt när man upptäcker att man är i bättre form än man kanske räknat med!

med ett par, tre bitar prinsesstårta i magen så har man både energi och motivation till att träna hårt .
testa det nån gång! ;-)

jag ska träna ikväll! yey! det känns som hundra år sen sist, nästan, 5 dagar iaf. klockan 19.30 stampar jag igång på afro core, tror det är 45 minuter å sen core på det. jag diggar core, sjukt nyttigt känns det också. ikväll ska jag vara en mes och ta bilen till träningen. jag brukar cykla eller gå för jag tänker så här: orkar jag träna så orkar jag ta mig till och från. men ikväll hinner jag inte hem innan grey's anathomy så jag är en miljövidrig slöfock för en gångs skull.

jag skulle ju på spinning i eftermiddags men icke. instruktören var i tärnaby och det var inte fixat nån vikarie. som tur var skulle en annan instruktör vara med på passet, bara som deltagare. så hon kunde fixa ett ersättningspass. dock inte spinning utan nåt dom kallar för high and low. passet innehåller lite kondition och resten funktionella styrkeövningar, mycket balans och lite koordination, både med och utan vikter. jag har varit på ett sånt pass förut och kommer nog att gå igen. misstänker träningsvärk imorgon... i såna muskler jag inte vet att jag har...

idag har jag varit på ett spinningpass, puls 70-90. man har alltså pulsklocka och cyklar med en puls som ligger på 70-90 % av sin maxpuls. jag har ingen egen pulsklocka och har inte kört så många pulspass. sist hade jag kalibrerat klockan efter min verkliga ålder vilket gjorde att jag knappt kunde trampa ett varv utan att hamna på övre gränsen. då blev jag rekommenderad att ställa in åldern lägre, dra bort drygt 10 år. idag tänkte jag "va tusan, jag krämar på så jag får jobba rejält!", jag drog bort 15 år. det skulle jag inte ha gjort. NOTE TO SELF: ställ in födelseåret på 1992 eller 1993, INTE 1995. det var som att klockan stannade på 86 %, jag kunde inte komma över, vare sig med ökad belastning eller ökat tempo.

jag skulle gärna ha en egen pulsklocka. men de är liiite för dyra för mig just nu. jag vill dessutom ha en med lite finesser och inte bara pulsmätning... en sån här skulle jag inte tacka nej till.



bild av en finfin F11 från www.polarpuls.com


dagens lärdom: jag har intepuls som en 13-åring.

efter en skön slapparstund framför tv:n börjar jag känna mig laddad inför dagens träningspass, Afro Power Dance. där jag tränar kör de ett afro-pass klockan 17.30 på fredagar och det passar mig perfekt såna här dagar när jag bara ska vara hemma och slöa på kvällen. den "riktiga" fredagskänslan vill inte riktigt infinna sig när man är mer eller mindre ledig hela veckan, men med ett träningspass som final på veckan känns det skönt att gå hem och lägga sig framför tv:n med nåt gott att smaska på (känner mig lite sugen på daim idag...).

afro power dance är en störtskön träningsform som man kan anpassa efter dagsformen, känner man sig stark så är det bara att ge järnet och vill man ta det lugnt så funkar det med. jag gillar musiken också, mycket trummor och stark rytm, ibland hamnar man nästan i trance! måste bara komma ihåg att jag ska hinna äta nånting litet innan jag ska iväg... 

flera gånger under eftermiddagen har jag fått nån slags backflash i form av vällusttoppar. jag har återupplevt det fantastiska spinningpass som jag var på mitt på dagen. bra instruktör, schysst musik, solen lyste in genom fönstrena, skön stämning etc. det är ju helt underbart dom där dagarna när allt stämmer! idag hade jag hur mycket energi som helst, andningen flöt på och rytmen satt i benen och inte i huvudet. WUNDERSCHÖN! undra om det är så här det känns att knarka? eller surfa? jag hittade garanterat en god kandidat till "the perfect wave" idag! grattis till mig.